Gilla på Facebook

Havdhemboken

Reklam Havdhemboken 150 01

En andra bok om Havdhem.

Så äntligen har den kommut ut. 
Priset är 400:-
För mer info klicka här.

Bilder - Gotland

2009-wallpaper-strandbod-02-1680x1050.jpg

Bilder - Växter

wallpaper-2008-bjornbar-1680x1050.jpg

Rubrik Lite Jag 01

Hämtat från min blogg.

2008-12-02 Projekt

Tradera-01Nu är Tradera-perioden över för den här gången. Vi har märkt att vid mitten av april och november går Tradera-auktionerna ner för vår del. Det går helt enkelt trögt att sälja. I början av februari och september så kör det igång igen.

Vi försöker sälja av det vi har i bokväg och det har gått hyfsat bra. Vi kommer även att försöka ha en till kurs i början av februari i ”Tips och knep i hur man säljer och köper på Tradera”. Vi hade en nu i november och det kom en liten men intresserad skara. Vi körde den som en test-kurs, för att se om någon var intresserad.
Vi har bara sålt på Tradera i ett år i februari och det har varit ett lärorikt år. Jag tror inte man ska köra ett projekt hur länge som helst, då är risken att man tröttar ut sig. Man kör så länge det är roligt – sedan kan man ta en paus och köra lite till.

Jag brukar säga att jag är periodare i allt jag gör. Min forskning kör jag även i perioder - likaså mina hemsidor. Det jag gör vill jag ska vara kul – annars är risken att jag gör ett halvdåligt jobb. Jag har även märkt, att det jag lär mig på ett projekt, har jag nytta av i ett annat.
Ibland undrar jag: - vad ska du ha den här kunskapen till? – varför har du lärt dig det här?

projekt-2

brain-01Och så dyker ett nytt projekt upp och vips har jag nytta av den kunskapen.
Det är bara så och jag vet inte varför. Jag gillar utmaningar, ju tuffare desto bättre.
Att få ett nytt dataprogram i min hand och försöka lista ut hur det fungerar är helt underbart.
Hjärnan går på högvarv dygnet runt. Och jag stortrivs.
Har jag inget projekt på gång, går jag in i en sorts dvala och bara bidar min tid. För jag vet att ett nytt är på väg och jag är supernyfiken på vad det kan vara. Så just nu går jag i ”väntans tider”.

2008-11-25 Tradera

Jag och dottern Carola bruka sälja lite grejer på Tradera. Och lite köper vi också, ska erkännas. Det är spännande att se om just våra saker går att sälja. Men det är inte hur lätt som helst. Man måste kolla upp om någon annan lyckats sälja samma sak och hur många budgivare det var. Sedan kollar man om det just nu ligger ute flera av den varan. En massa koll alltså. Lägsta priset man sätter måste även det vara rätt. Inte för högt för då bjuder kanske ingen. Inte för lågt ifall det vara är en som bjuder och grejen kanske är värd mycket mer.
Det här är svårt tycker jag. Carola däremot är mer säker och hon vet oftast vad som kommer att gå eller inte. Sedan när auktionerna går ut, ska allt paketeras och vägas, sedan skickas mail till alla som vunnit.

Paket

En hel del är det som ska fixas och trixas och i slutänden får man någon krona på banken och sedan har man blivit av med grejer som stått och tagit plats. Men sedan var det ju det där med att man själv köper på Tradera. Man kan ju inte låta bli. Jag själv har dille på gräddkannor……. – Ja just, gräddkannor. Nog för att jag har grädde i kaffet, men mina gräddkannor är inte till för det. Nej, i mitt badrumsfönster har jag lite blommor som ska ha vatten ibland och då använder jag en gräddkanna till det. Sedan får den stå där i fönstret som ett smycke, tills jag byter ut den mot en annan. Jag tycker att gräddkannor har så fin form.

Graddkannor

Om någon frågar mig om jag samlar på något, svarar jag alltid nej. Men tillägger, att samlar jag på något, så är det personer med Gotlandsanknytning, dessa lägger jag i min databas för att ha till min forskning. Men när jag nu plockade fram alla mina gräddkannor, såg jag att jag ju hade en hel samling. Det hade jag ingen koll på.
I morgon ska Carola och jag hålla en 3 timmars kurs i ”Tips på knep i hur man säljer och köper på Tradera”. Ska bli kul att hålla en kurs i annat än släktforskning, Disgen, Word, FrontPage och PhotoShop som annars är det jag brukar hålla kurs i.

2008-11-03 Datorn

datorer-001Datorn kom som en stormvind in i mitt liv i mitten av 1980-talet. Det var vad man kan säga ”kärlek vid första tangenttrycket”. Jag var såld.

Den absolut första ”datorn” vi hade var en Sinclair ZX 81, men sedan köpte vi den som jag kallar den första riktiga person-datorn och det var en pc 8086 och som hade en inbyggd matte-processor. Man hade stora mjuka disketter med programvaran på och på dessa sparade man även det man skrev.
Sedan kom i rask följd 286 – 386 - 486.
Jag förstod genast vad jag kunde använda datorn till – nämligen släktforskning. Nu kunde jag få fina utskrifter på hela min släktforskning. Det första programmet var Lotus 1-2-3 ett kalkylprogram. Det var kanske inte tänkt till att användas till att skriva in en massa text, men man tager vad man haver.
Sedan kom ett program som hette något i stilen Q&A-Word. Ett jättebra program att skriva in text. Och så kom det ”riktiga” Word ett helt fantastiskt program att jobba i.
I mitten av 90-talet hittade jag även ett ”riktigt” släktforsknings-program som heter Disgen.

Disgen-001

Helt fantastiskt, man kan lägga in hur många personer som helst i programmet. Jag har i dags datum (2015-03-02) 181,587 personer inlagda i programmet och alla har någon koppling till Gotland. Min släktforskning har utvecklat sig till att bli en gotländsk personhistorisk forskning med tyngdpunk på invandringen från fastlandet till Gotland under 1800-talet och även på de gotländska personnamnen från 1600-talet fram till idag.
Utan datorn tror jag det hade varit omöjligt.
Sedan gillar jag att göra hemsidor och försök att göra det utan en dator……….
Foto och bildredigering, vilket jag skrivit om förut, är något som har blivit roligare med datorns hjälp.

tradera-logoTradera – Jag säger bara Tradera – Här kan jag få sålt alla mina gamla grejer och böcker. Det går faktiskt hyggligt bra.

wisby-01Och sedan måste man leka lite – Spela spel på datorn och ute på Internet. Jag gillar att spela WOW World of WarCraft.
Kanske mest ett spel för ungdomar från 13-40, men vadå? Jag gillar det spelet. Men jag spelar det kanske på ett lite annorlunda sätt än vad ungdomarna gör. Inte lika aggressivt och måste inte vara med på dom stora bataljerna. Jag leker mest. Men det går hyfsat bra. Har en 70 några 60 och några andra småttingar. Gillar då mest att spela Rouge, men har en Druid och en Hunter. En del med yrken andra utan. 
Mina ungar hjälper mig så mycket som deras tålamod räcker.
Och Du får gärna anse mig som galen - Det gör inget - För under tiden har jag kul.
Nu är jag väldigt nyfiken på vad som kommer här näst i datorvärlden och jag kommer absolut att hänga med.

2008-09-26 Fotografering

kameror-200Ett av mina intressen jag har är fotografering. Jag köpte min första kamera 1973. En sådan där plastig sak. Instamatic hette den och jag har den ännu kvar, kan helt enkelt inte göra mig av med den.
Nästa kamera jag köpte var en Canon TX. Året var 1976 och vi hade fått vårt första barn. Ja, nu skulle det fotograferas på "riktigt".
Jag fotade verkligen den ungen på alla sätt och vis. Men lite dyrt var det. Först skulle man köpa film. En 12 bilders eller så kunde man slå på stort och ta en 24 bilders. Sedan kom nästa utgift. Bilderna skulle framkallas. Även det var dyrt. Men man kunde ju inte låta bli, för den här ungen var ju något alldeles unikt. (känns det igen?).
I början av 80-talet gick jag några kurser i sv/vit fotografering med framkallning. Och några år senare köpte jag en begagnad förstoringsapparat och inredde ett mörkrum. Det blev inte så mycket framkallat ska jag erkänna. Lite för krångligt.
Så en dag kom digitalkameran in i mitt liv. Jag kunde knappt fatta det var sant. Min första var rätt dyr. 16 tusen kostade den, men jag tyckte det var det värt. Nästa jag köpte kostade bara halva summan. Den senaste jag har nu är en Olympus SP-570UZ. Alla mina digital-kameror har varit Olympus kompaktkamera utom en som är en Canon system. Jag är mer nöjd med Olympusen än min Canon. Kompaktkamera är mer flexibel. Ena stunden fotar jag macro och nästa stund på långt håll. Den har oxå en bra vidvinkel. Använder jag min Canon måste jag hela tiden byta objektiv, och tungt är det att bära med sig hela utrustningen. Nej, tacka vet jag Olympusen, det är bara att fota och fota och fota. Sedan tar man bara med kameran in till datorn och kör över bilderna. Tillbaka ut på fältet igen och fota............. I en oändlighet. Billigt och vad mycket man kan leka med bilder. Kika in på min hemsida och se lite prov på vad jag har fotograferat.

2008-12-13 Mandariner = Stöld = Straff

mandarinerOm mandariner har jag en story från 1962-63 och jag gick i tredje klass. Jag hade fått veckopengen och gick in i affären och köpte en mandarin och gick sedan ut på trappen och åt upp den. (Detta var första gången i mitt liv jag smakat mandariner - Jag blev helt slagen av denna underbara smak – Jag gick raka vägen in och ”hämtade” en till mandarin utan att betala och gick sedan ut på trappen och åt upp den – Sedan in igen och hämta en ny – ut och åt upp den – Så höll jag på och jag tror jag åt upp närmare 1 kg mandariner. Sen fick jag inte ner en bit till. (Jag tänkte inte en enda vettig tanke under tiden jag åt – ville bara ha mer – Inte en tanke på att jag stal – Inte en tanke på att någon såg mig stjäla – Nej, helt uppslukad var jag av dessa godsaker.
När jag inte fick i mig något mer gick jag hem. Och när jag kom hem var min moster där och hon såg på mig och skrek – Vad har du gjort? – Jag blev helt stum när eftertanke kom, men hur kunde hon veta? – Hon visste inte, men resultatet av allt mitt frossande av mandariner har gett mig röda prickar över hela kroppen.
Morsan blev även hon helt förskräckt och vi fick åka till lasarettet.
Där frågade de om jag ätit något ovanligt – Jag sa. – Nej. Kunde ju inte berätta om mandarinerna, för då hade morsan förstått att jag stulit.
Jag fick läggas in på lasarettet en hel vecka! ! ! Och ingen visste vad som hade gett mig utslagen.
skamFörsta morgonen serverades filmjölk som sattes framför mig på ett brickbord.
Jag hatar filmjölk! ! ! Men det vågade jag inte berätta, för jag var rätt blyg vid den här tiden.
Jag satte således armbågen på tallrikskanten så den välte ner i sängen – Biträdena kom springande och fick byta sängkläder och särk på mig – Sedan kom de med en ny tallrik fil och samma procedur upprepades – Nya sängkläder och särk – Men nu frågade biträdet. – Tycker du inte om fil? – Nej, sa jag.
Då ska du få något annat. Och in kom hon med en tallrik välling – Tvi vale! ! ! – Men det vågade jag inte säga utan fick lydigt äta upp den – Den morgonen och alla andra morgnar jag var kvar på lass. Straffet för min stöld ansåg jag.

2008-09-24 Rädsla

Sjukt trad-01Alla är vi väll rädda för något?
Jag är fånigt rädd för att sätta igång diskmaskinen.... Vet inte varför.
Min kompis är rädd för att skära upp en stek.........! Men herregud, det är ju bara att stick gaffeln i steken och skära smala fina skivor med en vass kniv.
När jag säger till henne att sluta fånar sig - säger hon - Ja, hur är det med diskmaskinen.... (märkligt jag får till och med ångest av att skriva om det) 
Men detta är bara en liten rädsla - Min stora rädsla är vad som håller på att hända med våra träd. När vi var nere i Skåne en vecka 2008 såg jag alla träd som var döda eller halvdöda....
Jag blev ordentligt rädd, ska jag säga. Tex när jag såg en enormt mäktig stor ek stå där helt utan blad i början av augusti.
Se alleér där en stor del av träden var döda. Här på Gotland är det lika dant..... Vad ska det bli? 
Jag har noterat att trädsorterna som drabbats är: Ek, Ask, Björk, Pil, Poppel, Alm, Fläder. Men kastanj och Bok tyck ha klarat sig.
Är det bara jag som ser eller..........?
Hur blir det i vår? Vad kommer att finnas kvar? Insekter mm som lever på/av träden, kommer dom att försvinna...? Och de djur som lever på insekterna, vad blir det med dom....?
Jag kanske jagar upp mig i onödan.